Nu har jag suttit o sprättat tyg i en hel evighet! Jag gillar de gamla tygerna som är så gamla att trådarna bara vinkar hejdå när jag ber dem. Nu var det nån jäddra kvalitetstråd som tar skitlång tid. Det kanske tar lite extra tid eftersom jag tar små pauser då jag försöker få Babo (kärt barn har många namn, däribland: spygurkan, kesomannen, snoris samt skitgrisen) att skratta. Han är drygt tre månader och har precis börjat lägga till ljud till sina leenden. Nu övar han på att ligga på mage och hålla upp huvudet.
Han är en väldigt söt o snäll unge men i förmiddags siktade han in en kaskadspya rakt i min pussande mun. Usch, fy och det ska jag allt komma ihåg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar